Ashtamurti-notes

pashupatinath_mandsaur
An aśṭamukhaliṅga of Paśupatināth at Mandsaur

 

pitāmaha uvāca।

namaste bhagavan rudra bhāskarāmitatejase.
namo bhavāya devāya rasāyāmbymayāya te..
śarvāya kṣitirūpāya sadā surabhiṇe namaḥ.
iśāya vāyave tubhyaṃ saṃsparśāya namo namaḥ.
paśunāṃ pateye caiva pāvakāyātitejase..
bhīmāya vyomarūpāya śabdāmātrāya te namaḥ.
mahādevāya somāya amṛtāya namo’stute.
ugrāya yajamānāya namaste karmayogine..

phalaśruti

yaḥ paṭhed śṛṇuyadvāpi paitā mahamimaṃ stavaṃ.
rudrāya kathitaṃ viprāñśraāvayedvā samāhitaḥ..
aṣṭamūrtestu sāyujyaṃ varṣādekādavāpnuyāt.

The first attestation of this aspect(rather,collection of aspects of Śiva) is in the Śāṅkhāyana Brāhmaṇa,where Rudra,on his own request after being generated by Prajapati,takes on 8 names: Bhava,Śarva,Paśupati,Ugra,Mahādeva,Rudra,Iśāna and Aśani,respectively the waters(āpaḥ),Agni,Vāyu,plants and trees,the sun,the moon,food and Indra respectively. The text then ends with “sa eṣo’ṣṭanāmāṣṭadhā vihito mahān devaḥ“. Also,a similar attestation exists in the Śaṭpāṭha Brāhmaṇa where he takes teh epithets Rudra,Sarva,Paśupati,Ugra,Aśani,Bhava,Mahādeva and Īśāna each manifested through a rūpa. In this version,Agni becomes the form of Rudra,the waters(āpaḥ) of Śarva,the plants of Paśupati,Vāyu of Ugra,lightning of Aśani and the sun of Īśāna.

The Liṅga Purāṇa version(mentioned here) identifies Rudra with the sun,Bhava with the waters and taste,Śarva with earth and smell,Īśa with vāyu and touch,Paśupati with fire(pāvaka),Bhīma with ether,Mahādeva with candra(the moon) and Ugra with the yajamāna.

It is also attested in the Anuśāsana parvan of the Mahābhārata(ch.16)

bhūr-ādyān sarvanhuvanān-utpādya sadivaukasaḥ.
dadhāti devastanubhuraṣṭābhiryo bibharti ca..

In South India,it is first attested int he Maṇimekhalai epic where it talks about the Śaivavādin,the expounder of the doctrine of eight forms of Īśvara.

Manikkavāsagar also attests this in his Tiruvāsagam,Appar and Sambandhar.

Kālidāsa in his benedictory verse of the Abhijñānaśakuntalam mentions this concept too

yā sṛṣṭiḥ sraṣṭur-ādyā vahati vidhihutaṃ yā havir-yā ca hotṛ
ye dve kālaṃ vidhattaḥ śrṇotiviṣayaguṇā yā sthitā vyāpyā viśvam।
yām-āhuḥ sarvabījāprakṛtir-iti yayā prāṇinaḥ prāṇavantaḥ
pratyakṣābhiḥ prapannas-tanubhir-avatu vas-tābhir-aṣṭābhir-Īśaḥ॥

This aspect of Shiva is also found in the famous Shiva Mahimna Stava.

bhavaḥ śarvo rudraḥ paśupatirathograḥ sahamahāṃstathā bhīmeśānāviti yadabhidhānāṣṭakamidam।
amuṣminpratyekaṃ pravicarati deva śrutirapi priyāyāsmai dhāmne pravihitanamasyo’smi bhavate॥

In Indian epigraphy,this concept finds mention in the following places

* Kurgod inscription of the Cālukya prince Someśvara IV and the prince Rācamalla II(dated 1173 and 1181 CE respectively).

* Devapattana Prashasti of Śridhara()

* Ratta inscription from Saundatti(dated 1229 CE)

In Indian iconography,the Mūrtyāṣṭaka is mentioned,but their depiction is surprisingly uncommon. However,they are invoked and beheld in the bricks when a Śiva temple is built.

Now,as to the epigraphical evidence in East Asia

* Phnom Preah Vihear Stele of Bhavavarman II,Śiva is invoked thus

jayāt īnduravi vyomavāyvātmakṣmā-jalānalaiḥ
tanoti tanubhiśśambhur-yyo-śṭābhir-akhilāṇ-(?)

* Tuol Ang Tnot inscription of Jayavarman I(681 CE)

* Bakong Stele inscription of Indravarman I(881 CE)

* Mebon and Pre Rup steles of Rajendravarman(952 and 961 CE): Installations of Aṣṭamūrtis are alluded to. Symbolized by 8 liṅgas in 8 sanctuaries grouped together.

The relevant texts of the Mebon stele

yenaitāni jaganti yajva-hitabug-bhāsvan-nabhasvan-nabhaḥ-
kṣity-ambhaḥ-kṣaṇadākarai-svatanubhir-vyātanvatai-v-āṣṭabhiḥ/

* Prasat Khna inscription of Udayadityavarman II(1060 CE?)

namaś-śivāya-yasy-āṅśas-sadā-śarvādilakṣaṇaḥ.
niyoktṛ-ātmādibhāvena-veditavyā mumukṣubhiḥ..

(Note:The concept of the identity of the ātman and the yajamāna is also implied here.)

* Sdok Kak Thom Inscription of Udayadityavarman II(1052 AD). The Śivācārya would offer a garland of 8 flowers(yo-dāt svayaṃ pratyahaṃ aṣṭapuṣpin-tanūnapāto-ṣṭatanoś ca tuṣṭyai)

* Banteay Srei Inscription of Jayavarman V(968 CE) refers to an offering of an 8-flowered garland by the rājaguru Yajñavarāha.

* My-Son Stele inscription of Prakāśadharma-Vikrāntavarman I(dated 657 CE)

* Another inscription by the same king Vikrāntavarman also at My Son:Here,Siva is described as the deva “whose image,identical with the Universe,is manifested by His forms—earth,water,fire,air,sky,sun,moon and sacrificer,which are fifnified by the titles of deva of great power,named Śarva,Bhava,Paśupati,Īsāna,Bhīma,Rudra,Mahādeva,and Ugra(avanivana-panakasakha-pavanavanadapatha-daśaśatakiraṇa-śatakiraṇa-dīkṣita-tanubhir—atanuprabhāvābhiḥ śarva-bhava-paśupat-īśāna-bhīma-rudra-mahādevogrābhidhāna-pradhāna-samupabṛṅhitābhir—āvirbhāvita-viśvamūrtinā)

* Canggal inscription of Java(describes Rudra as sustaining the world through His eight bodies)

* An aṣṭamukhaliṅga exists at Bali(was dated sometime between the 10th-14th century) at Pedjeng.

A stuti to viSNu from the Linga Purana by kSupa

nandyuvāca

(Note:This portion can serve as a sort of embedded dhyāna śloka)
pūjayā tasya saṃtuśṭo bhagavānpuruṣottamaḥ/
śrībhūmisahitaḥ śrīmāñśaṅkhacakragadādharaḥ//
kirīṭī padmahastaṣca sarvabharaṇa bhūṣitaḥ//
pītāṃbaraṣca bhagavāndevairdaityaṣca saṃvṛtaḥ//
pradadau darśanaṃ tasmai divyaṃ vai garuḍadhvajaḥ/
divyena sarśanenaiva dṛṣṭvā devaṃ janārdanam//
tuṣṭāva vāgmiriśṭāBhiḥ praṇamya garuḍadhvajaṃ/

(Core stotra)
tvamādistvamanādiṣca prakṛtistvaṃ janārdanaḥ/
puruṣastvaṃ jagannātho viṣṇurviśveśvaro bhavān//
yoyaṃ brahmāsi puruṣo viśvamūrtiḥ pitāmahaḥ/
tattvamādyaṃ bhavāneva paraṃ jyotirjanārdana//
paramātmā paramdhāma śrīpate bhūpate prabho/
tvatkrodhasaṃbhavo rudrastamasā ca samāvṛtaḥ//
tatprasādājjagaddhātā rajasā ca pitāmahaḥ/
tvatprasādātsvayaṃ viṣṇuḥ sattvena puruśottamaḥ//
kālamūrte hare viṣṇo nārāyaṇa jaganmaya/
mahānstathā ca bhūtādistanmātrāṇindriyāṇi ca//
tvayaivādhiṣṭhānyeva viṣvamūrte maheśvara/
mahādeva jagannātha pitāmaha jagadguro/
prasīda devadeveśa prasīda parameśvara//
prasīda tvaṃ jagannātha śaraṇyaṃ śaraṇaṃ gataḥ/
vaikuṇṭha śaure sarvajña vāsudeva mahābhuja//
saṃkarśaṇa mahābhāga pradyumna puruśottama/
aniruddha mahāviśṇo sadā viśṇo namostute//
viṣṇo tavāsanaṃ divyamavyaktaṃ madhyato vibhuḥ/
sahastraphaṇasaṃyuktastamomūrtirdharādharaḥ//
adhaśca dharmoṃdeveśa jñānaṃ vairāmyameva ca/
aiśvaryamāsanasyāsya pādarupeṇa suvrata//
saptapātālapādastvaṃ dharājaghanameva ca/
vāsāṃsi sāgarāḥ sapta diśacaiva mahābhujāḥ//
dyaumūrdhā te vibho nābhiḥ saṃ vāurnāsikāṃ gataḥ/
netre somaśca sūryaśca keśā vai puṣkarādayaḥ//
nakṣatratārakā dyausca graiveyakavibhūṣaṇam/
kathaṃ stoṣyāmi deveśaṃ pūjyaṣca puruṣottamaḥ//
śraddhayā ca kṛtaṃ divyaṃ yacchrtutaṃ yacca kīrtitam/
yadiśṭam tatkṣamasvaśa nārāyaṇa namostute//

(phalaśruti)
śailādiruvāca

idaṃ tu vaiṣṇavaṃ stotraṃ sarvapāpapraṇāśanam/
yaḥ paṭhecchṛṇuyādāpi kṣupeṇa parikīrtitam//
śrāvayedvā dvijān bhaktyā viśṇulokaṃ sa gacchati//

 

Note:

 

In this section

adhaśca dharmoṃdeveśa jñānaṃ vairāgyameva ca/
aiśvaryamāsanasyāsya pādarupeṇa suvrata//

These four legs of Nārāyaṇa’s seat,(jñāna,vairāgya,aiśvarya,suvrata,ie, knowledge,detachment,prosperity and virtue) are a part of the AdhArASaktyAdi tarpaNa to be performed as the daily āhnika for Pāñcarātrins.

nandyuvAca

(Note:This portion can serve as a sort of embedded DyAna Sloka)

pUjayA tasya saMtuSwo BagavAnpuruzottamaH/
SrIBUmisahitaH SrImAYSaNKacakragadADaraH//
kirIwI padmahastazca sarvaBaraRa BUzitaH//
pItAMbarazca BagavAndevErdEtyazca saMvftaH//
pradadO darSanaM tasmE divyaM vE garuqaDvajaH/
divyena sarSanenEva dfzwvA devaM janArdanam//
tuzwAva vAgmiriSwABhiH praRamya garuqaDvajaM/

(Core stotra)

tvamAdistvamanAdizca prakftistvaM janArdanaH/
puruzastvaM jagannATo vizRurviSveSvaro BavAn//
yoyaM brahmAsi puruzo viSvamUrtiH pitAmahaH/
tattvamAdyaM BavAneva paraM jyotirjanArdana//
paramAtmA paramDAma SrIpate BUpate praBo/
tvatkroDasaMBavo rudrastamasA ca samAvftaH//
tatprasAdAjjagadDAtA rajasA ca pitAmahaH/
tvatprasAdAtsvayaM vizRuH sattvena puruSottamaH//
kAlamUrte hare vizRo nArAyaRa jaganmaya/
mahAnstaTA ca BUtAdistanmAtrARindriyARi ca//
tvayEvADizWAnyeva vizvamUrte maheSvara/
mahAdeva jagannATa pitAmaha jagadguro/
prasIda devadeveSa prasIda parameSvara//
prasIda tvaM jagannATa SaraRyaM SaraRaM gataH/
vEkuRWa SOre sarvajYa vAsudeva mahABuja//
saMkarSaRa mahABAga pradyumna puruSottama/
anirudDa mahAviSRo sadA viSRo namostute//
vizRo tavAsanaM divyamavyaktaM maDyato viBuH/
sahastraPaRasaMyuktastamomUrtirDarADaraH//
aDaSca DarmoMdeveSa jYAnaM vErAmyameva ca/
ESvaryamAsanasyAsya pAdarupeRa suvrata//
saptapAtAlapAdastvaM DarAjaGanameva ca/
vAsAMsi sAgarAH sapta diSacEva mahABujAH//
dyOmUrDA te viBo nABiH saM vAurnAsikAM gataH/
netre somaSca sUryaSca keSA vE puzkarAdayaH//
nakzatratArakA dyOsca grEveyakaviBUzaRam/
kaTaM stozyAmi deveSaM pUjyazca puruzottamaH//
SradDayA ca kftaM divyaM yacCrtutaM yacca kIrtitam/
yadiSwam tatkzamasvaSa nArAyaRa namostute//

(PalaSruti)

SElAdiruvAca

idaM tu vEzRavaM stotraM sarvapApapraRASanam/
yaH paWecCfRuyAdApi kzupeRa parikIrtitam//
SrAvayedvA dvijAn BaktyA viSRulokaM sa gacCati//

When Vidura tells Dhrtarashtra to leave home(Bhagavata Purana) (Sridhara’s and Sri Jiva’s commentaries)

(Bhāgavatam 1.13.15-1.13.30)

The commentaries being used here are Sridharaswami’s bhAvArtha dipikA and Sri Jiva Goswami’s kramasandarbha. The romanization scheme being used at the bottom is SLP1(Vowels and consonants).

abibhrad aryamā daṇḍamṃ yathāvad agha-kāriśu/
yāvad dadhāra śūdratvamṃ śāpād varṣa-śataṃ yamaḥ/1
yudhiṣthiro labdha-rājyo dṛṣṭvā pautraṃ kulan-dharam/
bhrātṛbhir loka-pālābhair mumude parayā śriyā/2

śrīdharasvāmiviracitā bhāvārthadīpikā

nanu śūdro’sau kathamupadiśet। na hyasau śūdraḥ kiṃ tu yamastadrūpeṅāsīt। kiṃ tatra kāraṇaṃ yame cātrāgate’mutra ko danḍadhara ityapekṣāyāmāha। abibhraditi। dhṇtavānityarthaḥ। māṇḍavya śāpāt। tathā hi kvaciccorānanudhāvanto rājabhaṭā mānḍavyasya ṛṣestapaścarataḥ samīpe tān saṃprāpya tena saha nibaddhcānīya rājñe nebedya tadājñayā sarvān śulamāropayāmāsuḥ। tato rājā marṛṣiṃ jñātvā śūlādavatārya prasādayāmāsa। tato muniryamaṃ gatvā kupita uvāca kasmādahaṃ śulamāropita iti।  tenoktaṃ tvaṃ bālye śalabhaṃ kuśāgreṇāviddhaya krīḍitavāniti। tacchrutvā mānḍavyastaṃ śaśāpa bālye’jānato me mahāntaṃ danḍaṃ yatastvaṃ kāritavānataḥ śūdro bhaveti।/1

idānīṃ rājyastāpakarṣaṃ nigamayati। yudhiṣṭhira iti। kulaṃdharaṃ vaṃśadharaṃ।/2

śrīmajjīvagosvāmikṛta kramasandarbhaḥ

nanvasau yama eva vidaratvena jātasya cāsya loke’smin śreyakṇtvameva śrūyate na tu yamaloke yamarupe yamarupeṇa daṇḍakṛtvamapi। tarhi tatra daṇḍaḥ kathamasaitsīt tatrāha abibhraditi। varṣāṇi katicidadhikāni śatañca varṣaśatam।/1-2

evaṃ gṛheṣu saktānāṃ pramattānāṃ tadīhayā/
atyakrāmadavijñātaḥ kālaḥ paramadustaraḥ/3
vidurastadamipretya dhṛtarāṣṭramabhāṣata/
rājannirgamyatāṃ śīghraṃ paśyedaṃ bhayamāgataṃ/4
pratikriyā na yasyeha kutaścitkarhicitprabho/
sa eva bhagavān kālaḥ sarveṣāṃ naḥ samāgataḥ/5
yena caivābhipanno’yaṃ prāṇaiḥ prayatamairapi/
janaḥ sadyo viyujyeta kimptānyairdhnādibhiḥ/6

śrīdharasvāmiviracitā bhāvārthadīpikā

tadīhayā gṛhavyāpāreṇa pramattānām। atyakrāmadāyuṣkālo’tikrāntaḥ। yadvā tanabhyabhavadityarthaḥ।/3

abhipretya jñātvā।/4

nanu tatpratīkāraḥ kriyatāṃ kiṃ nirgamanena tatrāha pratikriyeti। sarveṣāmiti । yaiḥ pratikartavyaṃ teṣāmityarthaḥ।/5

kathaṃ dhanādiviyogaḥ soḍhuṃ śakyo’ta āha yena iti। abhipranno’bhigrastaḥ।/6

śrīmajjīvagosvāmikṛta kramasandarbhaḥ

evaṃ yudhiṣthirasya pālanalabdhasukhaprakāreṇa gṛheṣu saktānāṃ pramattānāṃ janānāṃ tu pāṅḍavānāṃ-“kiṃ te kāmāḥ suraspārhā mukundamanaso dvija। adhijahnurmudaṃ rajñaḥ kṣudhitasya yathetare॥” ityādeḥ–‘ye’dhhyāsanaṃ rājakirīṭajuṣṭaṃ sadyo jahurbhagavatpārśvakāmāḥ’ ityādeśca। ataeva vidupr’pi dhṛtarāṣṭram pratyeva tathopadideśa na tu tān pratīti।/3-6

pitṛbhrātṛsuhṛtputrā hatāste vigataṃ vayaḥ/
ātmā ca jarayā grastaḥ paragehamupāsase/7
aho mahīyasī jantorjīvitāśā yayā bhavān/
bhīmāpavarjitaṃ piṇḍamādatte gṛhapālavat/8
agnirnirsṛṣṭo dattaśca garo dārāśca dūṣitāḥ/
hṛtaṃ kṣetraṃ dhanaṃ yeṣāṃ taddattairasubhiḥ kiyat/9
tasyāpi tava deho’yaṃ kṛpaṇasya jijīviṣoḥ/
paaityanicchato jīrṇo jarayā bāsasī iva/10

śrīdharasvāmiviracitā bhāvārthadīpikā

atrāvasthā na matidānyamiti darśayan vairāgyamutpādayati। pitṛbhrātriti saptabhīḥ। ātma ca dehaḥ।/7

yena putrā hatāstena bhīmena dattaṃ piṇḍaṃ gṛhapāla iva। gṛhapālaḥ śvā।/8

nisṛṣṭaḥ prakṣiptaḥ। garo viṣam। dūṣitāḥ avamatāḥ। taddattairannādibhirlabdhairasubhiḥ kiyatprayojanam। na kincidityarthaḥ।/9

tasyāpi tavaivaṃ dainyamanubhavato’pi paraiti kṣīyate’ta eva dhīro bhaveti।/10

śrīmajjīvagosvāmikṛta kramasandarbhaḥ

<no commentary>

gatasvārthamimaṃ dehaṃ varakto muktabandhanaḥ/
avijātagatirajahyāt savai dhira udāhṛtaḥ/11
yaḥ svakātparato veha jātanirveda ātmavān/
hṛdi jṛtvā hariṃ gehātpravrajetsa narottamaḥ/12
athodecīṃ diśaṃ yātu svairajñātagatirbhavān/
ito’rvāk prāyaśaḥ kālaḥ puṃsāṃ guṇavikarṣaṇaḥ/13
evaṃ rājā vidureṇānujena prajñācakṣurbodhita ājamīḍhaḥ/
chittvā sveṣu snehapāśāntraḍhimno niścakrāma bhrātṛsaṃdarśitādhvā/14

śrīdharasvāmiviracitā bhāvārthadīpikā

kiṃkakṣaṇe dhīra ityakśāyāmāha। gatasvārthaṃ yaśodharmādiśūnyaṃ  muktabandhanasyaktābhimānaḥ sva gata ityavijñātā gatiryasya sa dhīraḥ prāptasuḥkhasya svayaṃ sahanene muktiprāpteḥ।/11

narottamasty tataḥ prāgeva kṛtapratīkāra svakātsvata eva parataḥ patopadeśato vā/12

tvaṃ tu narottamo nābhūrata idānīṃ dhīro bhavetyāha artheti। arvāgarvācīna eṣyannityarthaḥ। guṇān dhairyadayādīn vakarṣatyācchinnatīti tathā।/13

ājamīḍhaḥ ajamīḍhavaṃśajaḥ। prajñācakṣurandaḥ। evaṃ bodhitaḥ san। draḍimnascittadārḍhyāt। bhrātrā saṃdarśito’dhvā bandhamokṣayormārgo yasya saḥ। /14

śrīmajjīvagosvāmikṛta kramasandarbhaḥ

gatasvārthamimiṃ dehamityādadvayam,pūrvva āturasannyāsī,parastu savivekena  bhagavaccharaṇatayā sannāsīti tāratabhyaṃ jñeyam। /12-14,and the rest set oṛ verses also।

patiṃ prayāntaṃ savalasya putrī pativratā cānuhagāma sādhvī/
himālayaṃ nyastadaṇḍapraharṣaṃ manasvināmiva satsaprahāraḥ/15

śrīdharasvāmiviracitā bhāvārthadīpikā

subalasya putrī gāndhārī sādhvī suśīlā himālayaṃ prayāntaṃ patimanujagāma। nanu kathaṃ sā sukumārī himādiduḥkhabahulaṃ himavantaṃ gatā ata āha। nyastadaṇḍānāṃ praharṣo yasmistam। duḥkhādamapi keṣāṃcittapraharṣaheturbhavatītyatra dṛṣṭāntaḥ–manasvināṃ śūrāṇāṃ yuddhe saṃstīvraḥ saṃprahāro yathā। pāṭhāntare satsaṃprahāraṃ yuddhaṃ yartheti।

śrīmajjīvagosvāmikṛta kramasandarbhaḥ

Already done above.

SLP1 romanization

abiBrad aryamA daṇḍamM yaTAvad aGa-kAriSu/
yAvad daDAra SUdratvamM SApAd varza-SataM yamaḥ/1
yuDizTiro labDa-rAjyo dfzwvA pOtraM kulan-Daram/
BrAtfBir loka-pAlABEr mumude parayA SriyA/2

SrIDarasvAmiviracitA BAvArTadIpikA

nanu SUdro’sO kaTamupadiSet. na hyasO SUdraH kiM tu yamastadrUpeNAsIt. kiM tatra kAraRaM yame cAtrAgate’mutra ko danqaDara ityapekzAyAmAha. abiBraditi. DRtavAnityarTaH. mARqavya SApAt. taTA hi kvaciccorAnanuDAvanto rAjaBawA mAnqavyasya fzestapaScarataH samIpe tAn saMprApya tena saha nibadDcAnIya rAjYe nebedya tadAjYayA sarvAn SulamAropayAmAsuH. tato rAjA marfziM jYAtvA SUlAdavatArya prasAdayAmAsa. tato muniryamaM gatvA kupita uvAca kasmAdahaM SulamAropita iti.  tenoktaM tvaM bAlye SalaBaM kuSAgreRAvidDaya krIqitavAniti. tacCrutvA mAnqavyastaM SaSApa bAlye’jAnato me mahAntaM danqaM yatastvaM kAritavAnataH SUdro Baveti./1

idAnIM rAjyastApakarzaM nigamayati. yuDizWira iti. kulaMdharaM vaMSaDaraM./2

SrImajjIvagosvAmikfta kramasandarBaH

nanvasO yama eva vidaratvena jAtasya cAsya loke’smin SreyakRtvameva SrUyate na tu yamaloke yamarupe yamarupeRa daRqakftvamapi. tarhi tatra daRqaH kaTamasEtsIt tatrAha abiBraditi. varzARi katicidaDikAni SataYca varzaSatam./1-2

evaM gfhezu saktAnAM pramattAnAM tadIhayA/
atyakrAmadavijYAtaH kAlaH paramadustaraH/3
vidurastadamipretya DftarAzwramaBAzata/
rAjannirgamyatAM SIGraM paSyedaM BayamAgataM/4
pratikriyA na yasyeha kutaScitkarhicitpraBo/
sa eva BagavAn kAlaH sarvezAM naH samAgataH/5
yena cEvABipanno’yaM prAREH prayatamErapi/
janaH sadyo viyujyeta kimptAnyErDnAdiBiH/6

SrIdharasvAmiviracitA BAvArTadIpikA

tadIhayA gfhavyApAreRa pramattAnAm. atyakrAmadAyuzkAlo’tikrAntaH. yadvA tanaByaBavadityarTaH./3

aBipretya jYAtvA./4

nanu tatpratIkAraH kriyatAM kiM nirgamanena tatrAha pratikriyeti. sarvezAmiti . yEH pratikartavyaM tezAmityarTaH./5

kaTaM DanAdiviyogaH soQuM Sakyo’ta Aha yena iti. aBipranno’BigrastaH./6

SrImajjIvagosvAmikfta kramasandarBaH

evaM yuDizTirasya pAlanalabDasuKaprakAreRa gfhezu saktAnAM pramattAnAM janAnAM tu pANqavAnAM-“kiM te kAmAH suraspArhA mukundamanaso dvija. adhijahnurmudaM rajYaH kzuDitasya yaTetare..” ityAdeH–‘ye’DhyAsanaM rAjakirIwajuzwaM sadyo jahurBagavatpArSvakAmAH’ ityAdeSca. ataeva vidupr’pi DftarAzwram pratyeva taTopadideSa na tu tAn pratIti./3-6

pitfBrAtfsuhftputrA hatAste vigataM vayaH/
AtmA ca jarayA grastaH paragehamupAsase/7
aho mahIyasI jantorjIvitASA yayA BavAn/
BImApavarjitaM piRqamAdatte gfhapAlavat/8
agnirnirsfzwo dattaSca garo dArASca dUzitAH/
hftaM kzetraM DanaM yezAM taddattErasuBiH kiyat/9
tasyApi tava deho’yaM kfpaRasya jijIvizoH/
paEtyanicCato jIrRo jarayA bAsasI iva/10

SrIdharasvAmiviracitA BAvArTadIpikA

atrAvasTA na matidAnyamiti darSayan vErAgyamutpAdayati. pitfBrAtriti saptaBIH. Atma ca dehaH./7

yena putrA hatAstena BImena dattaM piRqaM gfhapAla iva. gfhapAlaH SvA./8

nisfzwaH prakziptaH. garo vizam. dUzitAH avamatAH. taddattErannAdiBirlabDErasuBiH kiyatprayojanam. na kincidityarTaH./9

tasyApi tavEvaM dEnyamanuBavato’pi parEti kzIyate’ta eva DIro Baveti./10

SrImajjIvagosvAmikfta kramasandarBaH

<no commentary>

gatasvArTamimaM dehaM varakto muktabanDanaH/
avijAtagatirajahyAt savE Dira udAhftaH/11
yaH svakAtparato veha jAtanirveda AtmavAn/
hfdi jftvA hariM gehAtpravrajetsa narottamaH/12
aTodecIM diSaM yAtu svErajYAtagatirBavAn/
ito’rvAk prAyaSaH kAlaH puMsAM guRavikarzaRaH/13
evaM rAjA vidureRAnujena prajYAcakzurboDita AjamIQaH/
CittvA svezu snehapASAntraQimno niScakrAma BrAtfsaMdarSitADvA/14

SrIdharasvAmiviracitA BAvArTadIpikA

kiMkakzaRe DIra ityakSAyAmAha. gatasvArTaM yaSoDarmAdiSUnyaM  muktabanDanasyaktABimAnaH sva gata ityavijYAtA gatiryasya sa DIraH prAptasuHKasya svayaM sahanene muktiprApteH./11

narottamasty tataH prAgeva kftapratIkAra svakAtsvata eva parataH patopadeSato vA/12

tvaM tu narottamo nABUrata idAnIM DIro BavetyAha arTeti. arvAgarvAcIna ezyannityarTaH. guRAn DEryadayAdIn vakarzatyAcCinnatIti taTA./13

AjamIQaH ajamIQavaMSajaH. prajYAcakzurandaH. evaM boDitaH san. draqimnascittadArQyAt. BrAtrA saMdarSito’DvA banDamokzayormArgo yasya saH. /14

SrImajjIvagosvAmikfta kramasandarBaH

gatasvArTamimiM dehamityAdadvayam,pUrvva AturasannyAsI,parastu savivekena  BagavacCaraRatayA sannAsIti tArataByaM jYeyam. /12-14,and the rest set of verses also.

patiM prayAntaM savalasya putrI pativratA cAnuhagAma sADvI/
himAlayaM nyastadaRqapraharzaM manasvinAmiva satsaprahAraH/15

SrIdharasvAmiviracitA BAvArTadIpikA

subalasya putrI gAnDArI sADvI suSIlA himAlayaM prayAntaM patimanujagAma. nanu kaTaM sA sukumArI himAdiduHKabahulaM himavantaM gatA ata Aha. nyastadaRqAnAM praharzo yasmistam. duHKAdamapi kezAMcittapraharzaheturBavatItyatra dfzwAntaH–manasvinAM SUrARAM yudDe saMstIvraH saMprahAro yaTA. pAWAntare satsaMprahAraM yudDaM yarTeti.

SrImajjIvagosvAmikfta kramasandarBaH

Already done above.

 

Ganesha stotra from Narada Pancharatra

This is from the 1st rātra of that late Pāñcarātra text used by Gaudiyas,the Nārada Pāñcarātra.

dvāre niyuktaṃ deveśaṃ gaṇeśaṃ gaṇasaṃyuktaṃ।
dhyānasthañca vibhāntañca śuddhasphatikamālayā॥
japantaṃ paramaṃ śuddhaṃ brahmajyotiḥ sanātanam।
nirliptaṃ nirguṇaṃ kṛṣṇaṃ paramaṃ prakṛteḥ param।
dṛṣṭvā tañca surasreṣṭhaṃ miniśreṣṭho’pi nāradaḥ॥
sāmavedoktastotreṇa tuṣṭāva parameśvaram।
sāśrunetraḥ pulakito bhaktinamrātmakandharaḥ॥

nārada uvāca

bho gaṇeśa suraśreṣṭha lambodara parātpara।
heramba maṅgalārambha gajabhakta trilocana॥
muktida śubhada śrīda śrīdharasmaraṇe rata।
paramānanda parama pārvatīnandana svayam॥
sarvatra pūjya sarveśa jagatpūjya mahāmate।
jagadguro jagannātha jagadīśa namo’stute।
yatpūjā sarvapurato yaḥ stutaḥ savayogibhiḥ।
yaḥ pūjitaḥ sureraindraśca munīndraistaṃ namāmyaham॥
paramārādhanenaiva kṛṣṇasya paramātmanaḥ।
puṇyakena vratenaiva yaṃ prāpa pārvatī satī॥
taṃ namāmi suraśreṣṭhaṃ sarvaśreṣṭham garīṣṭhakam।
jñāniśreṣṭhaṃ varīṣṭhañca yaṃ namāmi gaṇeśvaram॥
ityevamuktvā devarśistatraivāntardadhe vibhuḥ।
nāradaḥ prayayau śīghramīśvarābhyantaraṃ mudā॥

phalaśruti

idaṃ lambodarastotraṃ nāradena kṛtaṃ purā।
pūjākāle paṭhennityaṃ jayastasya pade pade॥
saṃkalipita paṭhed yo hi varṣamekaṃ susaṃyataḥ।
viśiṣṭaputraṃ labhate paraṃ kṛṣṇaparāyaṇam॥
yaśasvinañca vidvāṃsaṃ dhaninaṃ cirajīvanam।
vignanāśo bhavettasya mahaiśvaryaṃ yaśo’malam।
ihaiva ca sukhaṃ cānte padaṃ yāti hareḥ param॥

SLP1 romanization

On how romanization in this scheme works: Vowels and Consonants.

dvAre niyuktaM deveSaM gaReSaM gaRasaMyuktaM.
DyAnasTaYca viBAntaYca SudDasPatikamAlayA..
japantaM paramaM SudDaM brahmajyotiH sanAtanam.
nirliptaM nirguRaM kfzRaM paramaM prakfteH param.
dfzwvA taYca surasrezWaM miniSrezWo’pi nAradaH..
sAmavedoktastotreRa tuzwAva parameSvaram.
sASrunetraH pulakito BaktinamrAtmakanDaraH..

nArada uvAca

Bo gaReSa suraSrezWa lambodara parAtpara.
heramba maNgalAramBa gajaBakta trilocana..
muktida SuBada SrIda SrIDarasmaraRe rata.
paramAnanda parama pArvatInandana svayam..
sarvatra pUjya sarveSa jagatpUjya mahAmate.
jagadguro jagannATa jagadISa namo’stute.
yatpUjA sarvapurato yaH stutaH savayogiBiH.
yaH pUjitaH surerEndraSca munIndrEstaM namAmyaham..
paramArADanenEva kfzRasya paramAtmanaH.
puRyakena vratenEva yaM prApa pArvatI satI..
taM namAmi suraSrezWaM sarvaSrezWam garIzWakam.
jYAniSrezWaM varIzWaYca yaM namAmi gaReSvaram..
ityevamuktvA devarSistatrEvAntardaDe viBuH.
nAradaH prayayO SIGramISvarAByantaraM mudA..

PalaSruti

idaM lambodarastotraM nAradena kftaM purA.
pUjAkAle paWennityaM jayastasya pade pade..
saMkalipita paWed yo hi varzamekaM susaMyataH.
viSizwaputraM laBate paraM kfzRaparAyaRam..
yaSasvinaYca vidvAMsaM DaninaM cirajIvanam.
vignanASo Bavettasya mahESvaryaM yaSo’malam.
ihEva ca suKaM cAnte padaM yAti hareH param..

 

On Vyasatirtha’s interpretations of tattvamasi—part I (w/lakshana on ‘tat’)

Before I begin this work,I offer my pra.naamas to that lion amongst scholars of Madhva Vedanta,Dr. BNK Sharma.

Points to be noted while arguing

* tattvamasi to be interpreted in line of a lak.sa.na(a secondary signification),which advaitins do too.

vyaasatiirtha‘s explanations based on lak.sa.na on the term tat are noted here.

(1) Identity based on association:(saahacaryaat taacchabdam…). It’s referred to by paata~njali,the author of the mahaabhaa.sya. The example “vasanta adhyayanam” under paa.nini(iv.2.63) is cited where it is justified thus ”
sahacaryat tacchabdyam bhavisyati vasantasahacaritamadhyayanam vasanta iti|“.The close association between the jiiva and brahman is justified by the “srutidvaa supar.naa sayujaa sakhaa…”

(2) Identity based by virtue of basic relationship with another(tadaa”sritatvaat taditi vyapade”sa.h…)this too is accepted by paata~njali in his interpretation of paa.nini‘s sutrasamartha padavidhi.h…” . Such an identity in the form of
aa”srayaa”srayiibhava is implied in the passage from śruti “sarvaa.h prajaa.h sadaayatanaa.h satprati.s.thaa” in uddaalaka’s discourse.

(3) Language of identity being employed when one thing is the source of another.(tato jaatatvaat taditi vyapade…). An example given is “braahma.no’sya mukhamaasiit“(the Brahmin was His face) by which it was meant that the Brahmin was born from the face of the viraa.tapuru.sa. It is explained the the mahaabhaa.sya on the sutra “imya.na.h sa.mprasaara.nam” where sa.mprasaara.nam is explained in the mahaabhaa.sya as vowels resulting from a specific kind of vowel-gradation known as sa.mprasaara.nam….just as in ordinary parlance,a crow born of another crow or a hawk born of another hawk is spoken of by the same name(yathaa kaakaajjaata.h kaaka.h, “syenaajjaata.h “syena.h, eva.m sa.mprasaara.naajjaato var.na.h sa.mprasaara.na.h). Here,the statement “sanmuulaa.h sobhyemaa.h sarva.h prajaa.h” is used. In this sense,they might be spoken as Brahman(tat),born as they are,of Brahman.

(4) Identity by reason of dependence(tadasiinatvaat taditi vyapade”sa.h…) is an idiom in mimaa.msaka usage. An example is dhaanyamasi,dhinuhi devaan where rice is referred to as “dhaanyam“(grain) by lak.sa.na because it is produced from grains(dhaanyaadhiinotpattike ta.n.dule dhaanya”sabdaprayoha.h)  The dependence of jiiva on brahman is brought out int he chaandogya and other places “praa.nabandhana.m hi somya mana.h| yathaasmin aakaa”so “syeno…”,so the declaration is taken in the figurative sense of “tadadhiina.h tvamasi” through the same kinda of lak.sa”na as in “dhaanyamasi“. Such usages are frequently found in braahma.na and upani.sadic literature.

(5) Identity in virtue of resemblance:Used in paata~njali‘s interpretation of the sutra of paa.ninibahuga.navatu.dati sa.mkhyaa” where he notes the elision of a suffix like vat/vatup,etc. So,tattvamasi should be understood to mean “tadvattvamasi“(Thou art like it). Such usages also have precedence in the mimaa.msa suutra of jaimini (saarupyaat) and have been illustrated there.

Some conlanging experiments of Hindu Sanskrit grammarians

Burnell,in one of his appendices to his monograph on the aindra-vyAkAraNa noted a conlang of sorts,which went by the name of bhANDIrabhASA. This conlang prakRt has a grammar on it authored by a certain kRSNa-kavI,and was used to compose songs in plays by a certain veGkatamakhIn,though the only example I heard of was taken from saGgIta sampradAya pradarzini of subbarAma dIkSita(1904).

The origin mythos of this conlang is thus given

bhANDirAdeze bhANDIravaTazAkhAprasArite|
bRndAvanAntare kRSNaH pUrNAnandapariplutaH||
kAliGga-gauDa-kAmbhojA’vantya-saurASTra-mAgadhaiH|
mahArASTre ca saMbhUtaiH sarasair gopikAjanaiH||
taiH sahasraiH SoDazabhiH paritaH paribhUSitaH|
parizramam apAkratuM rAsakrIDAM vidhAya ca|
bhANDiratarum Azritya tribhaGgishAnakanisthitaH|
adhaHkarAbhyAM paJcamakriyAcAturyalolupaH|
cArayann UrdhvapANibhyAM veNunAdaM mRdutvataH(sic)|
tAbhis taddezajAn rAgAn AkarNya parayA mudA||

…..         …. … gopastrIpraibhASitAn|
mRdvAlApAn samAdAya rAgAn so’poSayan mudA||

Of this,nArada was ordered by gopinAtha(kRSNa) to compose a grammar,which he did,and subsequently taught to the sage zArdula.

It’s character and purpose was listed thus:

ghoSAkSarair yuktam api mRdu zrAvyaM manoharam|
prakAzArthaM gItayogaM bhANDIram iti kathyate||

It was indended mainly to suit certain musical purposes.Naresh Keerthi noted that a musical language like this would have been uniformly unintelligible to the different people who inhabited tanjAvUr at the time of its composition,so it would not privilege any particular community in the audience.

It’s grammar has a series of modified zivasutras reproduced below

| a,i,u,n | R,lR,k | e,o,G | ai,au,c | h,y,s,r,l,G | J,m,G,N,n,m | jh,bh,gh,Dh,dh,j,b,g,D,d | c,ph,ch,Th,th,p,c,c,T,t,y | z,S,s,t |

An example of how words seemed to be formed

bhANDIra Sanskrit
aikhun aikhuni AkarNyA’karNya
kRSNuv’Ananddu kRSNasyA’nandaH
teNe ujali teno’jjvalitam
aritu haritaH
aruhu arhaH
cekkam cakram
haricandaru harizcandraH
bhuMmi bhUmiH

It has an elaborate system of inflection for both nouns and verbs. An example given by Burnell:

Singular Present tense: bhU(root): bhomi,bhosi,bhodi/bhoti
Plural Present tense:bhoma,bhodha,bhonti

After giving the pANinian technical terms the writer(presumably kRSNa-kavI) ends with: teSAM rupaM saMskRtavat sarvaM tadbhavasaMmatAt“.

Burnell opines: “It is thus evident that this bhAndIrabhASA is merely a variety of prakRt,but which violates the phonetic rule of the last by which kh,gh,th,dh,bh usually become h”.

A very brief commentary

So,I found this article by Garga Chatterjee a year ago,and he reshared this again a few days ago.

 

My two cents:

 

  • Delinking devī from a movement that is meant to protect Hindu samāja,no matter how defective it is at its  present stage is of no sense.
  • It is clear that the author only uses Devī as a prop to write against those who are the best wishers of the guard of Hindu society against aggressions.
  • It would have been a lot better if She was invoked more frequently all over India. The festival is already becoming secularized more day by day,and not many seem to be noticing it yet. Or thought over the loss to Hindu tradition the ‘secularization’ can bring about.

Durgā stuti (durgA stuti) (from the Mahabharata)

(From the 7th adhyaya(adhyaya) of the pāṇḍava-praveśa-parva(pANDava-pravesha-parva) of the virāṭa-parva(virATa-parva))

 

Devanagari script

 

वैशम्पायन उवाच

विराटनगरं रम्यं गच्छमानो युधिष्ठिरः।
अस्तुवन्मनसा देवीं दुर्गां त्रिभुवनेश्वरीं॥१॥।
यशोदार्भसंभतां नारायणवरप्रियाम्
नन्दगोकुले जतां मङ्गल्यां कुलवर्धिनीम्॥२॥
कंसविद्रावणकरीमसुराणां क्षयंकरीं।
शीलातटविनिक्षिप्तामाकाशं प्रति गामिनीम्॥३॥
वासुदेवस्य भगिनीं दिव्यमाय्लविभुशितां।
दिव्याम्बरधरां देवीं ख्गखेटकधारिणीम्॥४॥
भारावतरणे पुण्ये ये स्मरन्ति सदा शिवां।
तान्वै तारयते पापात्पङ्के गामिव दुर्वलाम्॥।५॥
स्तोतुं प्रचक्रमे भूयो विविधैः स्तोत्रसंभवैः।
आम्त्र्य दर्शनाकाङ्क्षी राजा देवीं सहानुः॥६॥
नमोस्तु वरदे कृष्णे कुमारि ब्रह्मारिणि
बालार्कसद्र्शाकारे पूर्णचन्द्रनिभानने॥७॥
चतुर्भुजे चतुर्वक्त्रे पनश्रोणिपयोधरे।
मयूरपिच्छवलये केयूराङ्गदधारिणि॥८॥
भासि देवि यथा पद्मा नारायणप्ररिग्रहः।
स्वरुपं ब्रह्मचर्यं च विशदं तव खेचरि॥९॥
कृष्णच्छविसमा कृष्णा संकर्षणसमानना।
बिभ्रती िपुलौ बाहू शक्रध्वजसमच्छ्रयौ॥१०॥
पात्री च पङ्कजी घण्टी स्त्री बिशुद्धा च या भुवि।
पाशं धनुर्महाचक्रं वििधान्यायुधानि च॥११॥
किण्डलाभ्यां सुपूर्णाभ्यां कर्णाभ्यां च विभुशिता।
चन्द्रविस्पर्धिना देवि मुखेन त्वं विराजसे॥१२॥
मुकुटेन विित्रेण केशबन्धेन शोभिना।
भुजङ्गभोगवासेन श्रिणसुत्रेण राजता॥१३॥
विभ्राजसे चबद्धेन भोगेनेवेह मन्दरः।
ध्वजेन शिखिपिच्छानामुच्छ्रितेन विराजसे॥१४॥
कौमारं व्रतमास्थय त्रिदिवं पावितं त्वया।
तेन त्वं स्तूयसे देवी त्रिदशैः पूज्यसेऽपि च॥१५॥
त्रैलोक्यरक्णार्थाय महिषासुरनाशिनि।
प्रसन्ना मे सुर्रेष्े दयां कुरु शिवा भव॥१६॥
जया त्वं विजया चैव संग्रामे च जयप्रदा
ममापि विजयं देहि वरदा त्वं च सांप्रतम्॥१७॥
विन्ध्ये चैव नगश्रेष्े तव स्थानं हि शाश्वतम्
कालि कालि महाकालि ीधुमांसपशुप्रिये॥१८॥
कृतानुयात्रा भूतैस्त्वं वरदा कामचारिणी।
भारावतारे ये च त्वां संस्मरि्यन्ति मानवाः॥१९॥
प्रणमन्ति च ये त्वां हि प्रभाते तु नरा भुवि।
 तेां दुर्लभं किंचित्पुत्रतो धनतोपि ा॥२०॥
दुर्गात्तारयसे दुर्गे तत्त्वं ुर्गा स्मृता जनैः
कान्तारेष्ववसन्नानां मग्नानाम् च महार्णवे।
दस्युभिर्वा निरुद्धानां त्वं गतिः परमा नृणाम्॥२१॥
जलप्रतरणे चैव कान्तारेष्वटवीषु च।
ये स्मरन्ति महादेवि न च सीदन्ति ते नराः॥२२॥
त्वं कीर्तिः श्रीर्धृतिः सिद्धिर्ह्रीर्विद्या संततिर्मतिः।
संध्या रात्रिः प्रभा निद्रा ज्योत्स्ना कान्तिः क्षमा दया
नृणां च बन्धनं मोहं पुत्रनाशं धनक्यम्
व्याधिं मृत्युं भयं चैव पूजिता नाशयिष्यसि॥२४॥
सोहं राज्यात्परिभ्रष्टः रणं त्वां प्रपन्नवान्।
प्रणतश्च यथा मूर्ध्ना तव देवि सुरेश्वरि॥२५॥
त्राहि मां पद्मपत्राक्शि सत्ये सत्या भवस्व नः।
शरणं भव मे दुर्गे शरण्ये भक्तवत्सले॥२६॥
एवं स्तुता हि सा देवी दर्शयामास पाण्डवम्
पगम्य तु राजानमिदं वचनमब्रवीत्॥२७॥

देव्युवाच

शृणु राजन्महाबाहो मदीयं वचनं प्रभो।
भवि्यत्यचिरादेव संग्रामे विजयस्तव॥२८॥
मम प्रसादान्निर्जित्य हत्वा कौरववाहिनीम्।
राज्यं निष्कण्टकं कृत्वा भोक्यसे मेदिनीं पुनः॥२९॥
भ्ातृभिः सहितो राजन्प्रीतिं प्राप्स्यसि पुष्कलाम्
मत्प्सादाच्च ते सौख्यमारोग्यं च भविष्यति॥३०॥
ये च संकीर्तयिष्यन्ति लोके विगतकल्मषाः।
तेषां तुष्टा प्रदास्यामि राज्यमायुर्वपुः सुतम्॥३१॥
प्रवासे नगरे ापि संग्रामे शत्रुसंकटे।
अटव्यां दुर्गकान्तारे सागरे गहने गिरौ॥३२॥
ये स्मरिष्यन्ति मां ाजन्यथाहं भवता स्मृता।
न तेां दुर्लभं किंचिदस्मिल्लोके भविष्यति॥३३॥
इदं स्तोत्रवरं भक्त्या ृणयाद्वा पेत वा।
तस्य सर्वाणि कार्याणि सिद्धिं यास्यन्ति पाण्डवाः॥३४॥
मत्प्सादाच्च वः सर्वान्विराटनगरे स्थितान्
न प्रज्ञास्यन्ति कुरो नरा व तन्निवासिनः॥३५॥

वैशम्पायन उवाच
इत्युक्त्वा वरदा देवी युधिष्टिरमरंदमम्।
रक्षाम् कृत्वा च पाण्डूनां तत्रैवान्तरधीयत॥३६

 

Velthuis transliteration

vai”sampaayana uvaaca

viraa.tanagara.m ramya.m gacchamaano yudhi.s.thira.h|
astuvanmanasaa devii.m durgaa.m tribhuvane”svarii.m||1|||
ya”sodaagarbhasa.mbhuutaa.m naaraaya.navarapriyaam
nandagopakule jaataa.m ma”ngalyaa.m kulavardhiniim||2||
ka.msavidraava.nakariimasuraa.naa.m k.saya.mkarii.m|
“siilaata.tavinik.siptaamaakaa”sa.m prati gaaminiim||3||
vaasudevasya bhaginii.m divyamaaylavibhu”sitaa.m|
divyaambaradharaa.m devii.m kha.dgakhe.takadhaari.niim||4||
bhaaraavatara.ne pu.nye ye smaranti sadaa “sivaa.m|
taanvai taarayate paapaatpa”nke gaamiva durvalaam|||5||
stotu.m pracakrame bhuuyo vividhai.h stotrasa.mbhavai.h|
aamantrya dar”sanaakaa”nk.sii raajaa devii.m sahaanuja.h||6||
namo.astu varade k.r.s.ne kumaari brahmacaari.ni
baalaarkasadr”saakaare puur.nacandranibhaanane||7||
caturbhuje caturvaktre piina”sro.nipayodhare|
mayuurapicchavalaye keyuuraa”ngadadhaari.ni||8||
bhaasi devi yathaa padmaa naaraaya.naprarigraha.h|
svarupa.m brahmacarya.m ca vi”sada.m tava khecari||9||
k.r.s.nacchavisamaa k.r.s.naa sa.mkar.sa.nasamaananaa|
bibhratii vipulau baahuu “sakradhvajasamucchrayau||10||
paatrii ca pa”nkajii gha.n.tii strii bi”suddhaa ca yaa bhuvi|
paa”sa.m dhanurmahaacakra.m vividhaanyaayudhaani ca||11||
ki.n.dalaabhyaa.m supuur.naabhyaa.m kar.naabhyaa.m ca vibhu”sitaa|
candravispardhinaa devi mukhena tva.m viraajase||12||
muku.tena vicitre.na ke”sabandhena “sobhinaa|
bhuja”ngabhogavaasena “sri.nasutre.na raajataa||13||
vibhraajase caabaddhena bhogeneveha mandara.h|
dhvajena “sikhipicchaanaamucchritena viraajase||14||
kaumaara.m vratamaasthaaya tridiva.m paavita.m tvayaa|
tena tva.m stuuyase devii trida”sai.h puujyase.api ca||15||
trailokyarak.sa.naarthaaya mahi.saasuranaa”sini|
prasannaa me sura”sre.s.the dayaa.m kuru “sivaa bhava||16||
jayaa tva.m vijayaa caiva sa.mgraame ca jayapradaa
mamaapi vijaya.m dehi varadaa tva.m ca saa.mpratam||17||
vindhye caiva naga”sre.s.the tava sthaana.m hi “saa”svatam
kaali kaali mahaakaali siidhumaa.msapa”supriye||18||
k.rtaanuyaatraa bhuutaistva.m varadaa kaamacaari.nii|
bhaaraavataare ye ca tvaa.m sa.msmari.syanti maanavaa.h||19||
pra.namanti ca ye tvaa.m hi prabhaate tu naraa bhuvi|
na te.saa.m durlabha.m ki.mcitputrato dhanato.api vaa||20||
durgaattaarayase durge tattva.m durgaa sm.rtaa janai.h
kaantaare.svavasannaanaa.m magnaanaam ca mahaar.nave|
dasyubhirvaa niruddhaanaa.m tva.m gati.h paramaa n.r.naam||21||
jalapratara.ne caiva kaantaare.sva.tavii.su ca|
ye smaranti mahaadevi na ca siidanti te naraa.h||22||
tva.m kiirti.h “sriirdh.rti.h siddhirhriirvidyaa sa.mtatirmati.h|
sa.mdhyaa raatri.h prabhaa nidraa jyotsnaa kaanti.h k.samaa dayaa
n.r.naa.m ca bandhana.m moha.m putranaa”sa.m dhanak.sayam
vyaadhi.m m.rtyu.m bhaya.m caiva puujitaa naa”sayi.syasi||24||
so.aha.m raajyaatparibhra.s.ta.h “sara.na.m tvaa.m prapannavaan|
pra.nata”sca yathaa muurdhnaa tava devi sure”svari||25||
traahi maa.m padmapatraak”si satye satyaa bhavasva na.h|
“sara.na.m bhava me durge “sara.nye bhaktavatsale||26||
eva.m stutaa hi saa devii dar”sayaamaasa paa.n.davam
upagamya tu raajaanamida.m vacanamabraviit||27||

devyuvaaca

“s.r.nu raajanmahaabaaho madiiya.m vacana.m prabho|
bhavi.syatyaciraadeva sa.mgraame vijayastava||28||
mama prasaadaannirjitya hatvaa kauravavaahiniim|
raajya.m ni.ska.n.taka.m k.rtvaa bhokyase medinii.m puna.h||29||
bhraat.rbhi.h sahito raajanpriiti.m praapsyasi pu.skalaam
matprasaadaacca te saukhyamaarogya.m ca bhavi.syati||30||
ye ca sa.mkiirtayi.syanti loke vigatakalma.saa.h|
te.saa.m tu.s.taa pradaasyaami raajyamaayurvapu.h sutam||31||
pravaase nagare caapi sa.mgraame “satrusa.mka.te|
a.tavyaa.m durgakaantaare saagare gahane girau||32||
ye smari.syanti maa.m raajanyathaaha.m bhavataa sm.rtaa|
na te.saa.m durlabha.m ki.mcidasmi~mlloke bhavi.syati||33||
ida.m stotravara.m bhaktyaa “s.r.nuyaadvaa pa.theta vaa|
tasya sarvaa.ni kaaryaa.ni siddhi.m yaasyanti paa.n.davaa.h||34||
matprasaadaacca va.h sarvaanviraa.tanagare sthitaan
na praj~naasyanti kuravo naraa vaa tannivaasina.h||35||

vai”sampaayana uvaaca
ityuktvaa varadaa devii yudhi.s.tiramara.mdamam|
rak.saam k.rtvaa ca paa.n.duunaa.m tatraivaantaradhiiyata||36

 

śrī narasiṃhapurāṇa, prathamodhyāyaḥ

Transliteration scheme: SLP1 (Vowels and Consonants-how they are transliterated)

SrI lakzmInfsiMhAya namaH.

nArAyaRaM namaskftya naraM cEva narottamam. devIM sarasvatIM cEva tato jayamudIrayet..

taptahAwakakeSAntarjvalatpAvakalocana.
vajrADikaraKasparSa divyasiMha namostu te..1..
pAntu vo narasiMhasya naKalANgalakowayaH.
hiraRyakaSiporvakzaH kzetrAsfkkardamAruRAH..2…
himarvadvAsinaH sarve munayo vedapAragAH.
trikAlajYAmahAtmAno nEmizAraRyavAsinaH..3..
yerbudAraRyaniratAH puzkarAraRyavAsinaH.
mahendrAdriratA ye ca ye ca vindDyanivAsinaH..4..
DarmAraRyaratA ye ca daRqakAraRyavIsinaH.
SrIzOlaniratA ye ca kurukzetranivAsinaH..5..
kOmAraparvate ye ca ye ca pampAnivAsinaH.
ete cAnye ca bahavaH saSizyA munayomalAH..6..
mAGamAse prayAgaM tu snAtuM tIrTa samAgatAH.
tatra snAtvA yaTAnyAyaM kftvA karma japdikam..7..
natvA tu mADavaM devaM kftvA ca pitftarpaRaM.
dfzwvA tatra BaradvAjaM puRyatIrTanivAsinam..8..
taM pUjayitvA viDivattenEva ca supUjitAH.
Asanezu vicitrezu vfsyAdizu yaTAkramam..9..
BaradvAjena dattezu AsInAste tapoDanAH.
kfzRASritAH kaTAH sarve parasparamaTAbruvan..10..
kaTAntezu tatastezAM munInAM BAvitAtmanAM.
AjagAma mahAtejAJ tatra sUto mahAmatiH..11..
vyAsaSizyaH purARajYo lomaharzaRasajYakaH.
tAn praRamya yaTAnyAyaM sa ca teScABipujitaH..12..
upvizwo yaTAyogyaM BaradvAjamatena saH.
vyAsaSizyaM suKAsInaM tataste lomaharzaRam…13
tam papracCa BaradvAjo munInAmagratastadA.

BAradvAja uvAca
SOnakasya mahAsatra bArAkAKyA tu saMhitA.
tvattaH SrutA purA sUta etErasmABireva ca..14..
sAmprataM nArasiMhAKyaM tvattaH pOrARasaMhitAM.
SrotumicCamyahaM yUta SrotykAmA ime sTitAH..15..
atastvAM paripfcCAmi praSnametaM mahAmune.
fzIRAmagrataH sUta mAtarhyzAM mahAtmanAM..16..
kuta etatsamutpanna kena vA paripAlyate.
kasmin va layamaByeti jagadetaccarAcaram..17..
kiM pramARaM ca vE BUmenfsiMhaH kena tuzyati.
karmaRA tu mahABAga tanme bruhi mahAmate..18..
kaTaM ca  sfzwerAdiH syAdavasAnaM kaTaM Bakte.
kaTaM yugasya gaRanA kiM vA syAttu caturyugam..19..
ko vA viSizastezvatra kA vA’vasTA kalO yuge.
kaTamArADyate devo narasiMhopyamAnuzEH..20..
kzetrARi kAni puRyAni ke ca puRyA ziloccayAH.
natyaSca kAH parAH puRyA nfRAM pApaharAH zuBAH..21..
devAdInAM kaTaM sfztiH manormanvantarasya tu.
taTA vidyADarAdInAM sfztirAdO kaTaM Bavet..2..
yajvAnaH ke ca rAjAnaH ke ca sidDiM parAM gatAH.
tatatsarvaM mahABAga kaTayasva kaTAkramam..23..

suta uvAca

vyAsaprasAdAjjAnAmi purARAni tapoDanAH.
taM praRamya purARe nArasiMhakam..24..
pArASaryaM paramapuruzaM viSvadevAkayoniM vidyAvataM vipulamAtidaM vedavedANgavedyaM
SaSvacCAnte SamitAvizayaM zudDatejovizAlaM vedavyAsaM vigataSamalaM sarvadA’haM namAmi..25..
namo Bagavate tasmE vyAsAyA’mitatejase.
yasyaprasAdAdvyakzyAmi vAsudevakaTAmimAm..26..
sunIrRIto mahAnpraSnastvayA yaH parikIrtitaH.
vizRuprasAdeva vinA vaktuM kenApi zakyate…27..
taTApi narasiMhasya prasAdAdeva te’DunA.
pravakSyAmi mahApuRyaM BAradvAja SfRuzva me..28..
SfRvantu munayaH sarve saSizyAstvatra ye sTitAH.
purARaM narasiMhasya pravakzyAmi yaTAtaTA..29..
nArayaRAditaM sarvaM samutpannam carAcaram.
tenEva pAlyate sarvaM narasiMhAdimUrtiBiH..30..
taTEva lIyate cAnte harO jyotiHsvarupiRi.
yaTEva devaH sfjati taTA vakzyAmi tacCfRu..31..
purARAnAM hi sarvezAM nAyaM sADAraRaH sftaH.
SlokoyaM tvaM muneH SrutvA niHSozaM te mune SfRu..32..
sargaSca pratisargaSca vaMSo manvantarARi ca.
vaMSanucAritaM cEvaM purARam paYcalakzaRaM..33..
Adisargo’nusargaSca vaMSo manvantarARi ca.
vaMSAnucaritaM cEva vakzyAmyanusamAsataH..34..
Adisargo mahAstAvat kaTauzyAmi vE dvijAH.
yasmAdAraMya devAnAm rajYAM caritameva ca..35..
jYAyate sarasasyaM ca paramAtmA sanAtanaH.
prAksfzwaH pralayAdUrDva nIsIkiMciddvijottama..36..
brahMasaMjYamaBudekaM jmotozmatsarvakAraRam.
nityaM niraYjanaM SAntaM nirguRaM nityanirmalam..37..
AnandasAgaraM svacCaM yaM kAkzanti mumukzuvaH.
sarvajYaM jyAnarupatvAdanantamahamavyayam..38..
‘avinASi satsAsvacCamacyataM pAvakaM mahat’..
sargakAli tu saMprApte sYAtvA tu sYAtfnAyakaH.
antarlinavikAraM ca tatsrazwumuptacakrame..39..
tasmAtpraDAnamudBUtaM tataScApi mahAnamUt.
sAttviko rAjasaScEva tAmasaSca triDA mahAN..40..
vEkArakastEjasyaSca BUtAdiScEva tAmasaH.
triviDoyamahaMkAro mahattvAdajAyata..42..
yaTA pradAnena mahAn mahatA sa taTAvftaH.
‘BUrtAdidizu vikurvARaH SabdatanmAtrahaM tataH..43..
sasarja SabdatanmAtrAdAkASaM SabdalakSaRam..’
SabdamAtraM taTAkASaM BUtAdIMSca samAvfRot..44..
balavAnaBavadvAyustasya sarSaguRo mataH.
AkASaM SabdatanmAtraM sparSamAtraM taTAvfRot..45..
tato vAyurvikurvARo rupamAtram sasarja ha.
jyotirupodyato vAyostadrupaguRamucyate..46..
sarSamAtrattu vE vAyU rUpamAtraM samAvfRot.
saMBavanti tatomBAMsi rasADArARi tAni tu..47..
rasamAtrARi camBAMsi rupamAtraM samAvfRot.
vikurvARAni cAmBAsi ganDamAtraM sasarjire..48..
tasmAjjAtA mahI veyaM sarvaBUtaguRADikA..
saMGAto jAyate tasmATtasya ganDaguRo mataH..49..
tasmiMsatmIMstu tanmAtrA tena tanmAtrakA smftA.
tanmAtrARyaviSozARi viSezAH kramaSo’parAH..50..
bUtatanAtrasargoyamahaMkArAtu tAmasAt.
kIrtitaste samAsaena BaradvAja mayA tava..51..
tEjasAnIntriyARyAhuH devA vEkArikA daSa.
ekAdaSaM manaScAtra kIrtitaM tantra cintakEH..52..
budDIntdriyARi paYcAtra paYca karmendriyARi ca.
tAni vakSyAmi tezAM ca karmARi kulapAvana..53..
SravaRe ca dfSO jihvA nAsikA cEva paYcamI.
SabdAdijYAnasidDyarTaM budDiyuktAni paYca vE..54..
pAyUpasTe hastapAdO vAgBaradvAja paYcamI.
visargAnandaSilpI ca gatyuktI karma tatsmftam..55..
AkASavAyutejAMsi salilaM pfTivI taTA.
SabdAdiBirguROrvipra saMyuktAnyuttarottarEH..56..
nAnAvIryAH pfTagBUtAH tataste saMhatiM vinA.
nASaknuvanprajAM srazwaM samAMgamya sakftsnaSaH..57..
sametyAnyonyasaMyogaM parasparasamASrayAt.
ekasaMGAtalakSaSca saMprApEkyamaSozataH..58..
puruSADizWitatvAcca prakftyAnugraheRa ca.
mahadAdayo viSezAntAstvaRqamutpAdayenti te..59..
tatkrameRa vivfdDaM ta jalabudbrudavatsTitam.
mUteByoRqaM maMhAbudDe bfhattadudakeSayam..60..
prAkftaM brahmarupasya vizRoH sTAna manutamam.
tatrAvyaktasvaruposO vizRuviSveSvaraH praBuH..61..
brahmasvarupamAsTAya svayameva vyavasTitaH.
garBodakaM samudrASca tasyABUvanmahAtmanaH..62..
adridvIpasamudrASca sajyotirlokasaMgrahaH.
tasminnaRqe’BavatsarvaM sadevAsuramAnuzaM..63..
rajoguRayuto devaH svayameva hariHparaH.
brahmarupaM samAsTAya jagatsfzwO pravartate..64..
sfzwaM ca pAtyanugaM yAvatkalpAvikalpanA.
narasiMhAdirupeRa rudrarupERa saMsaret..65..
brAhmeRa rupERa sfjatyananto jagatsamasataM paripAdumicCan.
rAmAdirupaM sa tu gfhya pAti BUtvATa rudraH prakaroti nASam..66..
iti SrInarasiMhapurARe sargakaTane praTamo’DyAya..

gītā karādinyāsaḥ

atha gītākarādinyāsaḥ

oṃ asya śrībhagavadgītāmālāmantrasya|| bhagavānvedavyāsa ṛṣiḥ|| anuṣṭup chandaḥ|| śrīkṛṣṇaḥ paramātmā devatā|| aśocyānanvaśocastvaṃ prajñāvādāṃśca iti
bījaṃ||
sarvadharmānparityajya māmeka śaraṇaṃ vrajeti śaktiḥ|| ahaṃ tvā sarvapāpebhyo mokṣayiṣyāmi mā śuca iti kīlakam|| nainaṃ chiṃdaṃti  śastrāṇi nainaṃ dahati
pāvaka ityaṃguṣṭhābhyāṃ namaḥ|| na cainaṃ klodayaṃtyāpo na śoṣayati māruta iti tarjanībhyāṃ namaḥ|| acchedyo’yamadāhyo’yamaklodyo’śoṣya eva ceti
madhyamābhyāṃ namaḥ|| nityaḥ sarvagataḥ sthāṇuracalo’yaṃ sanātana ityanāmikābhyāṃ namaḥ|| paśya me pārtha rupāṇi śataśo’tha sahasraśa iti kaniṣṭhikābhyāṃ
namaḥ|| nānāvidhāni divyāni nānāvarṇākṛtīni ceti karatalakarapṛṣṭhābhyāṃ namaḥ|| iti karanyāsaḥ||

atha hṛdayādinyāsaḥ||

nainaṃ chiṃdaṃti śastrāṇi nainaṃ dahati pāvaka iti hṛdayāya namaḥ|| na cainaṃ klodyaṃatyāpau na śoṣayati māruta iti śirase svāhā|| acchedyo’yamadāhyo’yamakledyo’śoṣya eva ceti śikhāyai vaṣaṭ|| nityaḥ sarvagataḥ sthāṇuravalo’yaṃ sanātana iti kavacāya hum|| paśya me pārtha rupāṇi śataśo’ta sahasraśa iti netratrayāya vauṣaṭ|| nānāvidhāni divyāni nānāvarṇakṛtīni ceti astrāya phaṭ||

||śrīkṛṣṇaprītyarthe pāṭha viniyogaḥ||

Devanagari

अथ गीताकरादिन्यासः

ॐ अस्य श्रीभगवद्गीतामालामन्त्रस्य|| भगवान्वेदव्यास ऋषिः|| अनुष्टुप् छन्दः|| श्रीकृष्णः परमात्मा देवता|| अशोच्यानन्वशोचस्त्वं प्रज्ञावादांश्च इति
बीजं||
सर्वधर्मान्परित्यज्य मामेक शरणं व्रजेति शक्तिः|| अहं त्वा सर्वपापेभ्यो मोक्षयिष्यामि मा शुच इति कीलकम्|| नैनं छिंदंति  शस्त्राणि नैनं दहति
पावक इत्यंगुष्ठाभ्यां नमः|| न चैनं क्लोदयंत्यापो न शोषयति मारुत इति तर्जनीभ्यां नमः|| अच्छेद्योऽयमदाह्योऽयमक्लोद्योऽशोष्य एव चेति
मध्यमाभ्यां नमः|| नित्यः सर्वगतः स्थाणुरचलोऽयं सनातन इत्यनामिकाभ्यां नमः|| पश्य मे पार्थ रुपाणि शतशोऽथ सहस्रश इति कनिष्ठिकाभ्यां
नमः|| नानाविधानि दिव्यानि नानावर्णाकृतीनि चेति करतलकरपृष्ठाभ्यां नमः|| इति करन्यासः||

अथ हृदयादिन्यासः||

नैनं छिंदंति शस्त्राणि नैनं दहति पावक इति हृदयाय नमः|| न चैनं क्लोद्यंअत्यापौ न शोषयति मारुत इति शिरसे स्वाहा|| अच्छेद्योऽयमदाह्योऽयमक्लेद्योऽशोष्य एव चेति शिखायै वषट्|| नित्यः सर्वगतः स्थाणुरवलोऽयं सनातन इति कवचाय हुम्|| पश्य मे पार्थ रुपाणि शतशोऽत सहस्रश इति नेत्रत्रयाय वौषट्|| नानाविधानि दिव्यानि नानावर्णकृतीनि चेति अस्त्राय फट्||

||श्रीकृष्णप्रीत्यर्थे पाठ विनियोगः||

SLP1

aTa gItAkarAdinyAsaH

oM asya SrIBagavadgItAmAlAmantrasya.. BagavAnvedavyAsa fziH.. anuzwup CandaH.. SrIkfzRaH paramAtmA devatA.. aSocyAnanvaSocastvaM prajYAvAdAMSca iti
bIjaM..
sarvaDarmAnparityajya mAmeka SaraRaM vrajeti SaktiH.. ahaM tvA sarvapApeByo mokzayizyAmi mA Suca iti kIlakam.. nEnaM CiMdaMti  SastrARi nEnaM dahati
pAvaka ityaMguzWAByAM namaH.. na cEnaM klodayaMtyApo na Sozayati mAruta iti tarjanIByAM namaH.. acCedyo’yamadAhyo’yamaklodyo’Sozya eva ceti
maDyamAByAM namaH.. nityaH sarvagataH sTARuracalo’yaM sanAtana ityanAmikAByAM namaH.. paSya me pArTa rupARi SataSo’Ta sahasraSa iti kanizWikAByAM
namaH.. nAnAviDAni divyAni nAnAvarRAkftIni ceti karatalakarapfzWAByAM namaH.. iti karanyAsaH..

aTa hfdayAdinyAsaH..

nEnaM CiMdaMti SastrARi nEnaM dahati pAvaka iti hfdayAya namaH.. na cEnaM klodyaMatyApO na Sozayati mAruta iti Sirase svAhA..acCedyo’yamadAhyo’yamakledyo’Sozya eva ceti SiKAyE vazaw.. nityaH sarvagataH sTARuravalo’yaM sanAtana iti kavacAya hum.. paSya me pArTa rupARi SataSo’ta sahasraSa iti netratrayAya vOzaw.. nAnAviDAni divyAni nAnAvarRakftIni ceti astrAya Paw..

..SrIkfzRaprItyarTe pAWa viniyogaH..